Du finns kvar...

Nu var det ju ett tag sedan man bloggade igen. Men nu ska jag försöka dra igång med det igen. Jag vet att jag sagt det förut och att det inte hänt så värst mycket. Men vi får väl hoppas att jag kanske kan hålla det denna gången.
Kan ju skriva lite hur helgen har sett ut. På fredagen så begav oss alla i laget iväg till Wårgårda för att försöka få till en säker kvalplat. Det började lite knackigt och vi låg faktiskt under med 1-2 när första perioden var över. Men sen ryckte vi upp oss och visade vilket lag det är som är värda ett kval. Vi vann sedan matchen med 9-2 och jag fick bl.a. rädda en straff.
Sedan när vi kom hem till skövde så åkte jag bara hem till mig och bytte om, och sedan bar det iväg ut på krogen en sväng. Det blev att vi gick till Husaren, och det var väldigt trevligt.
Sedan på lördagen så vaknade jag upp med en mycket tung huvudvärk, men det hindrade mig inte från att åka ner till stan tillsammans med Crille. Han skulle köpa lite på systemet och jag själv var sugen på ett par nya jeans. Men med facit i hand så blev det faktiskt två par jeans till ett mycket billigt pris. Jag köpte två st par Energie jeans som igentligen kostade 1300 st men nu var det så att dom bara kostade 500 st så det blev riktigt bra och billigt.
Sedan så blev det förpärla hemma hos mig med lite xbox och så. Och det var jag, crille, perra och kölja som satt här och förtärde lite alkohol.
Sedan begav vi oss även denna dag till Husaren och det var en lyckad kväll även denna gång. Så om jag ska summera helgen så får den bli riktigt lyckad! Och verkligen kul att festa tillsammans med Crille nu igen. Mer sånt! 

Jag och Crille snackade en hel del om förhållanden och tjejer då vi kom hem till mig efter krogen. Och vi kom fram till att jag verkligen inte kan släppa en viss person. Tyvärr måste jag verkligen säga! Det bästa vore helt klart om jag fick ur henne ur mitt huvud, men det går verkligen inte! Fan att det skulle bli som det blev! Du försvann en tid och vi gled bara längre och längre ifrån mig. Och när jag väl tog mod till mig att fråga vad hon igentligen ville så var det redan för sent. Hon hade hittat sin drömprins och det var inte mycket mer att göra än att svälja klumpen i halsen och önska dem allt gott. Svårt att släppa någon som man fick så otroligt mycket känslor för. Men självklart var jag för feg för att visa vad jag igentligen kände, innan det var för sent. Men livet går vidare och förhoppningsvis kommer även jag hitta min "drömtjej" och även jag hålla kvar henne!

Rätt skönt att skriva nu faktiskt, och det kommer nog ett nytt inlägg redan imorrn.

Ciao caio

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0